Thursday, December 30, 2010

Gott slut!

Efter över en vecka är det dags att vinka adjö till mormor och moster M. Lite vemodigt är det alltid eftersom vi ses så sällan! Maken och barnen har dock en norrlandsresa att se fram emot i mars och då kommer även mormor upp på besök! Elias kan knappt ge sig till tåls, han vill upp till Norrland och köra skoter!
En envis förkylning som drabbat både mormor och moster har kommit ivägen för endel av våra planer och det har varit en ganska stillsam vistelse förutom julfirandet som jag redan berättat om.
Dock blev det tid för en liten pedikyr för alla tre damer. Vi inledde med trevlig lunch på Poloklubben och avslutade sedan med maffig fika, sedan var damerna lite trötta i mössan och vi åkte hem.
Jobbet har varit lugnt och idag slutade vi även tidigare, det var välkommet! Nu stundar långhelg eftersom vi har fått kompensationsledigt på söndag, härligt! Maken har sen standby imorgon så vi planerar en biodag med barnen, ska bli intressant att se hur länge den otåliga fröken Joli behagar sitta på bio...misstänker att det blir endel mutor i form av popcorn och chips.. men sånt får man väl unna sig så här på årets sista dag.
En summering av året är att vi börjat bo in oss mer och mer i vårt hus, jag har fått mer att göra på jobbet vilket i och för sig är roligt. Året inleddes med en resa till Afghanistan och Camp Northern Lights i Mazar-e-Sharif, en väldigt intressant resa! I mars och oktober hade jag förmånen att få besöka Juba i Sudan, också det intressanta resor med oförglömliga möten! Det är nyttigt att komma utanför Dubaibubblan och få se lite mer av den "riktiga" verkligheten utanför! Sommaren tillbringade barnen som vanligt i Norrland och sonen kom hem med bredaste norrländskan och dottern började även hon prata svenska. Jag hann med att besöka en kär gammal vän i London och i höstas återknöts kontakten med ytterligare en gammal vän från universitetstiden under en vistelse i Amsterdam.
Dottern började nytt dagis och har gjort stora framsteg på det sociala planet, lilla tösen har en stark egen vilja som ibland går före de oskrivna sociala reglerna!
Jag har även under årets gång lärt känna många nya bloggare och det jag oändligt tacksam över! Varje dag följer jag "mina" bloggar, tar del av vardagsliv, kommenterar, skrattar och gråter en svätt. Tack alla nya bloggvänner för att jag få vara endel av er vardag!
Och vad väntar vi oss av det nya året? Att få ha hälsan i behåll, välgång och lycka till alla våra vänner, intressanta resor och möten. Och så det gamla vanliga: bättre träningsdiscipling, nyttigare kost, bla bla bla...
Gott nytt år önskas alla!

Monday, December 27, 2010

God fortsättning!

Här har det rått lite stilje på bloggfronten. Dels har jag haft otroligt mycket att göra på jobbet de senaste veckorna, det är knappt man hunnit gå på toaletten! Däremellan har det varit kvartssamtal (och eftersom maken jobbade så körde jag tvärs över stan för ett ynka samtal som varade i knappt tio minuter) och sedan tillbaka igen till jobbet. Bilresan i sig tog över en timme!
Julbasar och julfest med jobbet och så höstens höjdpunkt, konsert i Abu Dhabi med Guns N 'Roses. Jag har väl aldrig varit ett direkt fan av Axl Rose men det var imponerande att se honom endast några meter från där vi stod och naturligtvis spelades de gamla klassikerna och vi skrålade för full hals! Arenan var stor och där serverades öl, vin, sprit och mat, lite förvånande då vi ändå befinner oss i UAE. En fördel med den restriktiva alkoholpolitiken (alkohol serveras endast på hotell och aldrig ute på vanliga restauranger eller uteserveringar) är att man aldrig ser någon direkt fylla. Därför var det en uppslupen men väldigt städad konsert, alla var glada och nöjda och sjöng med, härlig stämning! Trötta och med ömma fötter gick vi tillbaka till vår bil i bara strumplästen och somnade på vägen tillbaka till Dubai (vi hade kvällen till ära "hyrt" en chaufför, det blev billigare och bekvämare än taxi).
Julveckan blev som väntat stressad och jag kom på både det ena och det andra som borde inhandlas så där sista minuten. Natten till onsdagen damp så min mamma och makens moster ner och vi har nu firat jul tillsammans. Maken fick inte vara med att fira alls, han har stand by hela månaden och blev naturligtvis utkallad till Melbourne dagen innan julafton.
På julaftonsmorgon hittade barnen en halv pepparkaka, ett i det närmaste urdrucket mjölkglas och fotspår i rabatten, TOMTEN HADE VARIT HÄR!
På juldagen vankades det grillfest hos sydafrikanska grannar och där avnjöts helgrillad lamm och gris och till det potatissallad och sedan lönnsirapskaka och pecannötspaj. Japp, det gick ingen nöd på oss alls och det har konstaterats att strikt diet gäller från och med 2011!
På torsdag natt flyger gästerna hem igen, jag har påpassligt ledigt och imorgon blir det lite SPA-behandling för damerna.
God fortsättning önskas alla!

Saturday, December 11, 2010

Konsten att dela med sig

Jag har haft förmånen att få besöka Sudan två gånger under mina jobbresor och det som påverkade mig mest var tveklöst organisationen Confident Children out of Conflict. Jag har berättat om det i tidigare inlägg. Länge har jag funderat på att samla in pengar privat till denna organisation som spelar en så viktig roll i dessa gatubarns liv.
Igår hölls då äntligen min lilla välgörenhetsbasar på terrassen utanför vårt hus. Tack vare vänner och grannar som donerade kläder, husgeråd, leksaker och annat så fick vi ihop en ansenlig mängd saker! Maken och sonen tryckte upp lappar och jag annonserade det hela på vårt internetforum. Eftersom det hölls en fredag så var alla "house maids" lediga och det stod en stor klunga utanför vår grind redan klockan halv nio. Försäljningen skulle börja tio men eftersom det är deras enda lediga dag i veckan så förstår jag att de var angelägna om att ta sig en titt och sedan bege sig ut på stan. Mina kära vänner bidrog med nybakta kakor och vi hade kaffe och läsk till försäljning. Man kunde även donera pengar för att sponsra flickorna julstrumpa. På önskelistan stod inget extravagant alls, en klänning, ett par skor och ett par sandaler. Hela paketet skulle gå på 90 dirham, ca 180 kronor. Det kom en strid ström av människor under hela förmiddagen och fikade, donerade pengar och köpte lite saker. De filippinska och lankesiska "maiderna" plockade på sig högvis för att skicka iväg i sina stora lådor till nära och kära.
Sista besökaren kom vid halv sju och då jag stängde grinden hade vi samlat ihop 3000 dirham, nästan 6000 kronor! Det hela kändes väldigt lyckat, det finns en hel del saker kvar som inte blev sålda och dessa ska jag donera till en välgörenhetsorganisation här i UAE som delar ut kläder och leksaker till de stora "labour camps" som finns överallt.
Pengarna skickas via vårt företag i Juba och kommer att överlämnas personligen, det känns extra bra så här i juletid då man gärna fastnar i den kommersiella fällan, något jag gör varje år! Vi är väldigt lyckligt lottade och om vi kan dela med oss till de som inte har det fullt lika bra så känns det som den största gåvan man ge!

Monday, December 6, 2010

Så var det jul i vårt hus

Helgen blev en sån där julig helg. Vi tog fram vår kära lilla gran, med betoning på liten. Den är ungefär lite högre än dottern (som är ca 1 meter). Och medan vår svindyra pepparkaksdeg från kyrkans basar låg och mjuknade till sig i köket så kläddes granen. Maken försökte traditionsenligt att få ordning på ljusslingor som låg kors och tvärs och efter mycket om och men kom även de upp. Jag ropade på barnen och vi satte igång med pepparkaksbak. För dotterns del varade det i tio minuter innan hon tröttnade, kanske mest för att hon inte riktigt fick vara med och baka så som hon ville. Sonen ville inte ens vara med och maken, ja han höll ju på med ljusslingor. Så där stod jag i en timme, mol allena i köket med min jättedyra kyrkdeg och kavlade så det stod härliga till. Degskrället tycktes vara för evigt, välsignad måste den ha varit. Tre stora plåtar senare var det färdigt och när dessa tar slut blir det köpekakor från IKEA.
I vanlig ordning så har jag just insett att det fattas flera julklappar, kanske lite inköp inför julbordet borde planeras och så var det ju lite annat pyssel vi skulle ha gjort klart... Den fina paketkalendern hann bara till nummer åtta, det är dock bara tomma paket i år som är fint inslagna, men det ser lite roligare ut än att den hänger tom. Det blev legokalender till barnen det här året, mor i huset orkade inte hitta på 24 små roliga och inte alltför dyra paket. Mor i huset är glad att hon fixade peppisar. Halva gänget julklappar är inslagna, resten blir väl som vanligt natten till julafton då man är så trött att man glömmer bort vad man just slagit in och vem det var till. Händer mig ganska ofta.
Hursomhelst, det är mysigt med jul!