Monday, January 16, 2012

Att ta steget

Jag har i flera omgangar funderat pa att soka efter mina rotter. Inte for att jag kanner att nagot fattas mig eller att jag kanner mig "ofullstandig" utan mest av ren nyfikenhet. Jag har underbara foraldrar, min barndom var lycklig och jag har aldrig kant mig mobbad eller utanfor pa grund av min bakgrund. Jag ar mest nyfiken pa var jag ar fodd och nar jag ar fodd, om jag ser ut som mina foraldrar, om jag har nagra syskon etc etc. Saker som kan tyckas vara lite ytliga kanske men det ar sant jag mest funderar pa.
Nar jag bodde i Sverige sa erbjod sig Adoptionscentrum att soka efter ens biologiska foraldrar men mot en ganska stor kostnad. Jag har ingen som helst aning om varken nar, var eller hur jag ar fodd. Det enda som finns i mina papper ar att jag hittades i en park som liten bebis, nagra veckor gammal. Kanske darfor har jag varit lite avvaktande eftersom sannolikheten att hitta nagot inte ar sa stor.
Genom ett FB-forum (Adopted Koreans Worldwide tror jag) fick jag en lank till en sida dar man kan soka efter sina adoptivforaldrar. Det ar en organisation i Korea som hjalper adopterade varlden over. Vad jag forstatt ar det aven manga koreanska foraldrar som soker efter sina bortadopterde barn men sa lange det inte finns en ansokan fran barnet forst, sa kan organisationen inte gora nagot. Jag har nu skickat in den information jag har tillhanda i form av adoptionshandlingar och foton. Vantan har varit ganska lang, snart ett ar och jag hade val nastan gett upp. Haromdagen kom dock ett mail att man nu efter en stor omstrukturering i organisationen antligen fatt nya medel att fortsatta sokandet av familjer. Jag fick adress och ett formular till olika adoptionsorganisationer och uppmanades att kontakta "min" organisation, vilket jag gjorde. Idag kom annu ett mail fran en social worker i Seoul som ska ga igenom mitt "fall"! Aven om jag inte kan hitta mina biologiska slaktingar, sa skulle jag vilja komma i kontakt med den familj jag bodde hos innan jag blev adopterad, eller nagra av familjens barn. Ja, den som lever far se!

11 comments:

  1. Det är ett stort steg att ta! Jag kan ju inte helt sätta mig in i din situation, men själv är jag mycket nyfiken på mina förfäder så det kan jag ju förstå. Måste vara spännande.. Lite som Pandoras ask.. Kram!

    ReplyDelete
  2. Fourmum: Ja det kanns som ett stort och spannande steg! Jag har flera bekanta som bade letat och hittat sina biologiska slaktingar och det har varit varierat resultat.
    Kram!

    ReplyDelete
  3. Så Spännande!!
    Hoppas att du kommer att få veta något som kan stilla in nyfikenhet . Även OM det kanske inte blir dina biologiska föräldrar så åtminstone ngn annan kontakt du har till Seoul. Jag har ju lite samma bakgrund. Alltså inga namn eller så på biofamiljen utan är upphittad på en sjukhustrapp i Seoul.
    Lycka till!!
    Kram!

    ReplyDelete
  4. Saltis: Tack! Ja det kanns verkligen spannande! Jag ar ganska beredd pa att det inte blir sa mycket konkret men att fa nagon form av kontakt med nagon inblandad vore skoj! Har du sjalv funderat pa att soka?
    Kram!

    ReplyDelete
  5. Förstår att det kan vara intressant att få veta! Och har man väl börjat fundera så är det väl bättre än att söka, än att jämt gå och undra om man hade kunnat få veta något... Önskar lycka till!

    ReplyDelete
  6. Jag förstår att du vill veta så mycket som möjligt om din bakgrund nu när du kan få hjälp!

    ReplyDelete
  7. Jag kan nog också förstå att du vill veta så mycket som möjligt om din bakgrund, det vill ju även vi som har allt "serverat" med information och källor. Kram

    ReplyDelete
  8. Freedomtravel: Tack! Ja nu finns det sadana mojligheter ocksa att soka pa organiserat satt och med mail och sant gar det hyfsat fort att fa svar! Du har helt ratt, battre att soka an att alltid undra om man skulle fatt reda pa nagot!
    Kram!

    MirandaK: Ja, det kanns som ett spannande steg och vi far se vad som dyker upp!

    Katarina: Visst ar man alltid nyfiken! Jag ar aven nyfiken pa mina foraldrars bakgrund och vill garna slaktforska. Det finns sa mycket intressant man kan fa reda pa!

    ReplyDelete
  9. Jag förstår absolut att du vill undersöka!

    Jag provade på släktforskning i somras, och jag förstår att det är en annan sak att leta sin biologiska familj. Men, jag visste nästan ingenting om min mammas släkt och varje liten ledtråd jag fick blev någonstans så viktig.

    Jag har inte kommit särskilt långt på släktträdet men det lilla, lilla jag fått fram har fått mig att ana en bild av hur saker och ting kan hänga ihop. En kontext, och det känns faktiskt bra.

    Jag har en paus i släktforskningen nu, sedan i höstas är det helt andra saker som pågått i min hjärna. Men jag vill ta upp forskandet igen för att se om jag kan hitta en liten pusselbit till :-)

    Lycka till

    ReplyDelete
  10. Ika: Slaktforskning ar ocksa spannande! Min mans moster har gjort en riktigt djupgaende forskning och gett ut en bok om alla slaktens forgreningar!
    Hoppas du har mojlighet att ateruppta din slaktforskning snart!
    Kram!

    ReplyDelete
  11. Hej! Vi hade lite kontakt för ett tag sedan när jag bodde i Saudiarabien och bloggade. Numera är jag bosatt i grannlandet Qatar och har slutat blogga. Vad roligt och spännande att du ska söka dina biologiska släktingar! Jag är ju också adopterad från Korea och går i samma tankar. Jag har dock inte ett Facebook-konto men undrar om man ändå kan komma i kontakt med organisationen du nämner?

    ReplyDelete